onsdag 20 augusti 2008

Keb - the movie: En trilogi

Del 1: Sveriges högsta berg - som jag upplevde det söndag 17 augusti klockan 16.03:

Del 2: Nedstigning med stil - en stilstudie i att drutta ner från Sveriges högsta topp:

Del 3: Nästan hemma. Nästan mörkt. Nästan lite väl förvirrat. Efter nästan 12 timmar till fots.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Fan vad gött! Härligt! Grattis...säger man väl?! : )

Har väntat otåligt på en rapport från Keb-turen. Så nu är jag nöjd. För stunden ; )

Stor kram, j

Anonym sa...

Det är så coolt Karin! Woooaaaahwwowwwhhaaaahhh!!!!
För att citera min äldsta dotter: bambahäftigt!
Jag hade också åkt rutschkanan ned. Lätt. Men upp hade jag ALDRIG tagit mig. Bara du Karin, bara du.

Anonym sa...

Jomenvisst sörru. Bambahäftigaste rutschkanan jag åkt på väldigt länge. Bambahäftigt förresten? Bamba betyder ju mattant? Åtminstone på västkusten.

Anonym sa...

Ja jag vet. Men de säger så på det där dagiset hon går på. Bamba hit och dit. Bambahäftigt. Ja. Faktiskt.